Frågor och svar om Läkemedels­försäkringen

Om du anser dig ha blivit skadad av ett läkemedel har du rätt att vända dig till Läkemedels­försäkringen för att få din sak prövad. Skadereglerare hos Läkemedels­försäkringen utreder skadan och om det bedöms vara en läkemedels­skada, kan du få ersättning.

Du är inte tvungen att vända dig till Läkemedels­försäkringen, men det är den enklaste vägen och troligen den som ger dig bäst ersättning för din skada. Det andra alternativet är att du vänder dig till domstol och åberopar skadeståndslagen eller produktansvarslagen. En process i domstol tar oftast lång tid och kräver en omfattande bevisning. För att du ska kunna få ersättning för din skada enligt skadeståndslagen måste skadan ha orsakats genom vårdslöshet. För att du ska kunna få ersättning enligt produktansvarslagen måste man ha konstaterat en säkerhetsbrist hos produkten.

Alla som fått läkemedel inom svensk sjukvård, deltagit vid kliniska prövningar eller köpt läkemedel som sålts av apotek i Sverige eller av butik med tillstånd att sälja receptfria läkemedel från läkemedels­företag som är anslutna till LFF Service AB, och anser sig ha drabbats av en skada av läkemedel har rätt att göra en anmälan till Svenska Läkemedels­försäkringen AB och få möjlighet till bedömning. Läkemedel köpta över internet omfattas om företaget bakom sidan innehar tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel enligt lagen (2009:366) och har anmält sin avsikt att bedriva internethandel till Läkemedels­verket.

Ersättningen beräknas individuellt. Hur stor den blir beror helt på vilka konsekvenser skadan medfört för var och en och är omöjligt att uttala sig om generellt. Ersättningen följer svensk skadeståndsrätt för personskada och den metod och de tabellverk som används baseras på Trafikskadenämndens praxis.

Det man kan få ersättning för är:

Kostnader: Sjukvårdskostnader och andra nödvändiga och skäliga kostnader som skadan från läkemedel orsakat. Kostnaderna kan vara tillfälliga eller i vissa fall pågå hela livet.

Sveda och värk: Ersättning för skadan under akut sjuktid, dvs från det skadan inträffade till dess ett kvarstående invaliditetstillstånd finns. Bygger på ett tabellverk från Trafikskadenämnden.

Lyte och men, ”invaliditet”: Ersättning för kvarstående besvär. Graden av invaliditet uttrycks i procent där 0% är helt oskadad och 100% teoretiskt sett är ett tillstånd när alla kroppsfunktioner upphört. I denna ersättning ingår också ersättning för anspänning i arbete och olägenheter i övrigt. Ersättningen lämnas som ett engångsbelopp som baseras på Trafikskadenämndens tabellverk.

Ärr eller andra utseendemässiga förändringar: Baseras på Trafikskadenämndens tabellverk.

Inkomstförlust: Om en skada orsakar inkomstförlust på grund av att man inte kan arbeta lämnas ersättning för det. Det handlar om den verkliga förlusten, dvs det man förlorar efter att sjukpenning och andra ersättningar har utbetalats. Vid svåra skador kan det hända att en person aldrig mer kan arbeta. I sådant fall lämnas ersättning till pensionsåldern i form av livränta. Eftersom ersättningen inte är pensionsgrundande lämnas i sådana fall också ersättning för pensionsförlust.

Du får en snabbare behandling och beviskraven är inte lika stränga. Det räcker med att det är övervägande sannolikt att skadan orsakats av läkemedel. Man kan få ersättning även när skadan orsakats av kända biverkningar, trots att läkemedels­företaget inte är ersättningsskyldigt enligt lag.

Det är en oberoende överklagandeinstans sammansatt av medicinskt sakkunniga, lekmän och jurister. Läkemedels­skadenämnden består av sju ledamöter jämte lika många suppleanter. Fyra ledamöter samt ordföranden utses av regeringen. Två av dem ska företräda medicinsk sakkunskap och två patientintressen. Svenska Läkemedels­försäkringen AB utser två ledamöter. Ordföranden har utslagsröst.

Läkemedels­skadenämnden behandlar ärenden som överklagas. Såväl den skadelidande som försäkringsgivaren kan lämna ärenden vidare till nämnden. Nämnden är rådgivande. Om försäkringsgivaren och den skadelidande inte blir överens kan talan väckas vid allmän domstol. Mer information om hur man överklagar kan man få av SLF eller genom att läsa mer på sidan Om oss.

Läkemedels­skadenämndens yttranden är inte offentliga men intressanta fall finns i avidentifierat skick samlade i en skrift ”Yttranden från Läkemedels­skadenämnden”. Besök Nämndens praxis och läs Läkemedels­skadenämndens utvalda yttranden från 1979 och framåt.

Läkemedel innehåller biologiskt aktiva ämnen som botar och lindrar sjukdomar. Innan ett läkemedel kommer ut på marknaden genomgår det omsorgsfulla prövningar. Inget läkemedel är helt utan biverkningar, men oftast är biverkningarna så små att nyttan av läkemedlet överväger. Människor kan dock reagera olika på de ämnen som ingår i ett läkemedel. Om en oförutsedd biverkan eller läkemedels­skada uppstår, kan den skadade få rätt till ersättning för sin skada.

Personskador som med övervägande sannolikhet orsakats av biverkningar av läkemedel som man inte kunnat förutse omfattas av läkemedels­försäkringen. Skadan ska vara allvarligare än grundsjukdomen. En cancerpatient får exempelvis ingen ersättning för att han/hon tappar håret under behandling med läkemedel, men en person som fått svår klåda av en hudsalva har möjlighet att få ersättning. Försäkringen täcker också preparat eller placeboeffekt som ges i kliniska studier.

Ersättning för skada ges inte om den uppkommit genom missbruk eller feldosering av läkemedel eller olämplig hantering, t ex om man kört bil efter att ha tagit sömnmedel. Ersättning lämnas inte om besvären varar mindre än 30 dagar, t ex feber och smärta i ett par dagar efter vaccinering. Inte heller utebliven effekt av läkemedel ger rätt till ersättning.

Skador orsakade av naturläkemedel och homeopatiska medel omfattas inte av försäkringen.

En förutsättning för ersättning för skada är att det bolag som tillhandahåller läkemedlet som orsakat skadan är delägare i LFF Service AB. Klicka här för att se vilka bolag som är delägare och vars läkemedel omfattas av läkemedels­försäkringen. För närvarande omfattas läkemedel motsvarande cirka 99 procent av det totala försäljningsvärdet i Sverige av försäkringen. Naturläkemedel och homeopatiska läkemedel omfattas inte av Läkemedels­försäkringen.

• Om läkemedlet inte bedöms ha samband med skadan
• Om grundsjukdomen är allvarligare än skadan/biverkningen man fått av läkemedlet
• Om läkemedlet som orsakat skadan är förskrivet till någon annan än den skadelidande
• Om någon uppsåtligen skadar sig själv med ett läkemedel eller missbrukar preparatet
• Om patienten skadas genom att läkaren har skrivit ut recept på fel läkemedel, eller rätt läkemedel i felaktig dosering eller om läkaren själv har importerat läkemedlet
• Utebliven effekt av läkemedlet betraktas inte heller som läkemedels­skada
• Skador som inte beror på läkemedlets verkan som läkemedel
• Har skadan inträffat genom den skadades egen vårdslöshet finns det möjlighet att få en jämkad ersättning för sin skada.

Hos patienter som använder flera läkemedel är det ibland svårt att fastslå vilket preparat som orsakat skadan. Läkemedels­försäkringen kan ge ersättning för skadan trots att man inte vet den egentliga orsaken – om man ändå kan fastslå att skadan beror på läkemedels­användningen. Läkemedels­användningen behöver inte heller vara den enda eller ens den huvudsakliga orsaken till skadan. Om försäkringens utredning visar att läkemedlet med övervägande sannolikhet har utlöst eller bidragit till patientens skada kan detta vara tillräckligt. Också läkemedels­skador som orsakats genom medicinering i förebyggande syfte kan berättiga till ersättning för skadan.

Kända biverkningar hos ett läkemedel är sådana som finns publicerade i FASS.se eller andra publikationer som riktar sig till förskrivare.

Två viktiga faktorer som utredarna tar hänsyn till när de utreder en läkemedels­skada är grundsjukdomens och läkemedels­skadans svårighetsgrad. Grundregeln är att biverkningar som är lindrigare än grundsjukdomen inte ger ersättning.

Kuratorer, patientombudsmän och patientnämnder kan hjälpa dig med information, blanketter m.m. Det är dock alltid du själv som måste upprätta och skicka in anmälan till oss.

SLF anlitar medicinsk och juridisk expertis som gör en bedömning som består av tre steg:

• En medicinsk bedömning av sannolikheten för att det finns ett samband mellan skadan och läkemedels­användningen.
• En skälighetsbedömning huruvida skadan är allvarligare än grundsjukdomen.
• Om skadan är ersättningsbar görs en bedömning av ersättningens storlek. Ersättning betalas utifrån skadeståndsrättsliga regler. Det innebär att den drabbade så långt möjligt ska ha samma ekonomiska situation som om skadan inte hade inträffat.

Om den som blivit skadad accepterar ersättning inom ramen för Läkemedels­försäkringen, är denne skyldig att till försäkringsgivaren överlåta sin rätt till skadestånd av den som kan göras ansvarig för skadan.Den skadade har alltid rätt att begära prövning i Läkemedels­skadenämnden om man inte är nöjd med ersättningens storlek eller om man inte delar bolagets beslut i övrigt.

Handläggningen av skadeärenden tar olika lång tid beroende på hur komplicerade ärendena är. I genomsnitt tar det cirka fyra månader.

För den som inte accepterar försäkringsgivarens beslut finns en särskild bestämmelse som gör det möjligt för personen att utan kostnad överklaga till Läkemedels­skadenämnden.

Ersättning lämnas inte om besvären varar mindre än 30 dagar. En skadeanmälan till Läkemedels­försäkringen måste ske inom tio år från det att patienten slutat ta det aktuella läkemedlet, därefter preskriberas rätten till ersättning för den inträffade skadan.

Om du inte är nöjd med vårt beslut eller hanteringen av ditt ärende bör du i första hand vända dig till din handläggare.

Klagomål kan också alltid framställas till klagomålsansvariga, som är bolagets vd och skadechef.