LLF logotype 
English pages 

Stor text - Normal text - Liten text

Aktuella fall i läkemedelsförsäkringen

 

Fall 2. Känselnedsättning medförde ersättning för lyte och men

Patienten, född 1938, opererades i oktober 1997 för stressinkontinens. Bedövningsmedlet som användes i samband med operationen medförde att hon efter operationen drabbades av viss känselnedsättning i båda benen samt problem med ryggvärk.

Skadan anmäldes initialt till Patientförsäkringen då patienten ansåg sig felbehandlad på sjukhuset. Patientförsäkringen avböjde att utge ersättning då man bedömde att operationen var medicinskt motiverad och utförd på ett riktigt sätt.

Patienten anmälde i augusti 1999 skadan till läkemedelsförsäkringen.

I början av november 1999 meddelades patienten att läkemedelsförsäkringen bedömt hennes skada som ersättningsbar. Medicinsk utredning inhämtades och sakkunnig läkare tillfrågades i ärendet. Den akuta sjuktiden uppskattades motsvara ca två månader - ersättning för sveda och värk utbetalades med 4.000:- kronor.

Ersättning för de merkostnader hon haft för läkarvård och resor under akut sjuktid betalades.

Patienten arbetade vid tidpunkten för läkemedelsskadan som sjuksköterska och skulle "normalt" varit sjukskriven ca två veckor på grund av sin operation. De komplikationer som tillstötte medförde att sjukskrivningen förlängdes med ca en vecka. Läkemedelsförsäkringen ersatte inkomstförlusten för denna vecka samt ett antal strödagar därefter - sammantaget utbetalades för inkomstförlust under den akuta sjuktiden drygt 5.000:- kronor brutto.

I mars 2000 inkom kompletterande medicinsk utredning där det framgick att patienten p.g.a. läkemedelsskadan hade vissa kvarstående besvär. En merinvaliditet (d.v.s. att det redan före läkemedelsskadan förelåg en viss invaliditet och som efter läkemedelsskadan blivit högre) avseende blåsfunktionen fastställdes till 12%. Vidare att det förelåg en mindre invaliditet på grund av känselbortfall på 5% - sammanlagd invaliditet 17%. Den medicinska utredningen underställdes i patientens fall både specialistläkare i urologi och neurologi.

Av det medicinska materialet som inkom framgick vidare att patienten ånyo var helt sjukskriven varför en utredning påbörjades om sjukskrivningsorsaken. Utredningen visade att patienten under senhösten 1999 fått tilltagande besvär i form av bröstsmärtor. Det konstaterades i början av december att patienten drabbats av hjärtbesvär som var av den omfattningen att hon inte kunde återgå till sitt arbete som sjuksköterska. Hel sjukskrivning pågick fram tills dess hon beviljades en hel förtidspension.

Eftersom patientens sjukskrivning och senare pension inte berodde på läkemedelsskadan utan uteslutande på grund av hennes hjärtbesvär, utbetalas ingen ersättning för inkomstförlust efter akut sjuktid.

Ersättning för lyte och men utbetald med 33.000 kronor - patienten 59 år vid tidpunkten då invaliditeten inträffade (16 december 1997). Ersättningen skattefri.

Vid bedömningen av ersättning för merkostnader som hon åsamkats p.g.a. läkemedelsskadan måste beaktas att hon även för läkemedelsskadan hade vissa merkostnader för läkarvård och mediciner. Olika skydd för inkontinens helt kostnadsfria.

Fr.o.m. 16 december 1997 (invaliditetsdagen) och fram tills dess patienten i början av december 1999 blev sjukskriven av andra orsaker utbetalas ersättning för den anspänning hon haft i sitt dagliga arbete som sjuksköterska. Vidare skall hon ha kompensation för de olägenheter hon på grund av läkemedelsskadan åsamkats i sitt hem- och hushållsarbete.

Patienten fick i augusti 2000 slutlig ersättning för merkostnader, ersättning för anspänning i arbetet samt olägenhetsersättning med ett skattefritt engångsbelopp på 54.000:- kronor.